Får jag inte som jag vill, då vill jag fan inte va me!

I det demokratiska samhälle vi lever i idag är det viktigt för varje enskild medborgare att göra sin röst hörd, exempelvis genom att aktivt delta i de val som spelar roll för samhället. Tack vare den nya teknologiska utvecklingen som framkommit har det dessutom blivit enklare för den svenska medborgaren att på olika sätt delta i debatter och föra fram åsikter. Under föreläsningen med Anneli Ekelin introducerades begreppet e-deltagande och förde en diskussion kring dess betydelse. Trots att vi som medborgare har möjligheten att aktivt delta i demokratiska processer kan man ändå ifrågasätta om detta deltagande överhuvudtaget får några märkbara effekter eller inte.


Anneli Ekelin inleder sin föreläsning med att föra fram begrepp som ingår i det forskningsfält som forskar kring samspelet mellan samhälle och teknik, där hon menar att teknikutvecklingen sker i samspel med samhället. Forskningsfältet innefattar e-governance, e-government, e-förvaltning, e-tjänster och e-demokrati. E-governance och e-government omfattar utvecklingen av e-förvaltning och e-tjänster. E-demokrati är samlingsbegrepp för förändringsprocesser. De förändringar som sker syftar till att sätta medborgarperspektivet i centrum. I detta forskningsfält är e-deltagande en del av e-government som innefattar omvandlingen av offentlig verksamhet genom införande och utveckling av ny teknik och en fördjupning av e-demokratin. Det är deltagandet som är det viktiga.


Visionen kring e-deltagande menar Ekelin är att finna nya former av representation och ge medborgarna en möjlighet att delta i hela den demokratiska processen. Det är medborgarnas deltagande som är i fokus och utökat deltagande ses som ett möjligt sätt att fördjupa vår demokrati. Att få medborgare att aktivt delta i demokratiska processer menar Ekelin är en medveten strategi för myndigheter, på så sätt kan de vinna ökat förtroende och legitimitet. Det kan dessutom förnya politiken på olika sätt. Trots att e-deltagande verkar vara ett vinnande koncept, att få medborgarna att bli aktiva deltagare i förändringsprocesser så är frågan om vi verkligen blir delaktiga i dem. Får vårt deltagande några effekter eller inte?


Att demokratin är viktigt i vårt samhälle kan knappast någon missat, det är varje medborgares plikt att verka för demokratin. I På väg mot medievärlden 2020 (2005) beskrivs det offentliga rummet som den viktigaste arenan för den demokratiska processen, där medborgare kan föra diskussioner och har möjligheten att påverka den politiska dagordningen. Det framgår även att den digitala utvecklingen, i synnerhet Internet, har kommit att påverka det offentliga rummet. De traditionella medierna har sedan tidigare haft en viktig funktion i det offentliga rummet, men detta har kommit att förändras och präglas istället av hierarki, med enkelriktad kommunikation uppifrån. På så sätt har medborgaren förvandlats till åskådare istället för deltagare. Lars Ilshammar (2005) menar att ”inte heller de nya digitala medierna tycks ge mycket hopp för det offentliga rummets idé om politisk frihet och jämlikhet när de snabbt inordnas i samma makt- och ägarstrukturer”. (Hvitfelt, H. & Nygren, G. 2005 s.302) Internet ger oss betydligt större möjligheter att vara deltagande i diverse processer och vi har möjligheten att ta del av information som vi annars kanske inte gjort. Vi har möjligheten att delta i politiska processer och vi tror kanske att vi har någonting att säga till om, att det vi säger verkligen kan göra någon skillnad. Frågan är om det verkligen är så eller om det, som Ekelin nämnde, är ett spel för gallerierna. Finns det några mätbara eller synbara konsekvenser för demokratin av vårt aktiva deltagande? Är vi delaktiga överhuvudtaget? Visst, vi kan genom den nya teknologiska utvecklingen föra fram våra åsikter på ett enklare sätt än tidigare, men jag tror snarare att det är som Lars Ilshammar (Hvitfelt, G. & Nygren, H. 2005) nämner i På väg mot medievärlden 2020 att medierna hamnar i strukturer som påverkar det offentliga rummet och på så sätt även demokratin. Jag har en känsla av att den svenska medborgaren kan vara medveten om det faktum att deltagande inte nödvändigtvis betyder att man är delaktigt i det som sker. Denna insikt kan kanske leda till att man låter bli att delta överhuvudtaget eftersom man inser att det man gör eller säger inte spelar någon roll, vilket möjligtvis kan bli ett bakslag för demokratin. Det kanske känns tungt att veta att man inte har så mycket att säga till om, men det gäller att kämpa på. Någon gång får du kanske dina 15 minuter i rampljuset och chansen att slå ditt slag för demokratin!


Maria Boo
Mem 07 


Litteratur:

Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2005) På väg mot medievärlden 2020 - Journalistik, teknik och marknad, Studentlitteratur Lund


Kommentarer
Postat av: Smsa Låna

För en gångs skull lärde jag mig något genom att läsa en blogg. Det är inte varje dag man gör det direkt, tack för att du lägger ner din tid på att blogga :D.

2011-07-20 @ 09:35:02
URL: http://smsalåna.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0