All makt åt medierna?
Medier och makt är två begrepp som har kommit att bli allt mer sammanlänkade med varandra. Stora företag, mediekonglomerat såsom Bonniers och Schibsted äger numera stora delar av mediemarknaden och kan på så sätt begränsa och ha stort inflytande över innehållet i dessa medier. Under Jens Cavallins första föreläsning stod medier, struktur och makt på agendan och han diskuterade den påverkan som ägarna av medierna kan ha över det innehåll som når allmänheten via medierna. Att medieägarna inte skulle ha inflytande över innehållet i massmedia är lika absurt att säga som att jorden är platt, vilket är påståendet som inleder Cavallins föreläsning kring medieägande och makt.
Cavallin själv har tidigare arbetat inom regeringskansliet med just ägandefrågor och ägandekoncentrationen i massmedia. Det framgår tydligt genom hans föreläsning att medieägande kan ha stort inflytande över flera områden i samhället, inte minst inom politiken. Berlusconi torde vara ett ypperligt exempel på detta, då den italienske premiärministern äger lokala TV-stationer samtidigt som han har kontrollen över den statliga televisionen. Berlusconi har ofta varit i blickfånget just på grund av den makt han har över Italiens medier och inte helt oväntat är detta någonting som han utnyttjar till fullo och till sin fördel. Det är väl egentligen inte särskilt förvånande, man framställer väl inte sig själv i dålig dager i sina egna TV-kanaler? Frågan är om det här egentligen är rimligt, att ha full kontroll över medierna genom sitt ägande? Utifrån Cavallins föreläsning framgår det att de stora mediemogulerna faktiskt har betydligt mer inverkan på dagens medier än man är medveten om och med Berlusconi som tydligt exempel på att medieägande har stort inflytande på även politiken. McChesney (2001)menar i All makt åt medierna – eller ge folk vad folk vill ha att det stora inflytande som medier numera har, har kommit att påverka det demokratiska samhället negativt och han menar att ”Ju rikare och mäktigare de jättelika mediekoncernerna blivit, desto sämre har också förutsättningarna för en demokrati med aktiv medverkan från medborgarnas sida blivit.” (McChesney, R. 2001) Detta är ju givetvis någonting som är negativt, att mediekonglomeraten kan utnyttja sin ställning även politiskt och enligt McChesney så har de stora medieföretagen betydligt mer inflytelserika än tidigare och att de har kommit att bli allt viktigare för vårt samhällsliv. (McChesney, R. 2001)
Hur viktigt är egentligen ägandet för innehållet? Här vill jag återknyta till inledningen i det här inlägget, där Cavallin menade att inte tro att mediekonglomeraten har inflytande över vad allmänheten får ta del av är lika absurt som att tro att jorden är platt. Jag tror att medieägarna har betydligt större inverkan på innehållet än vad vi faktiskt tror. McChesney (2001) menar att de följder som ägarkoncentrationen och konglomeraten får för innehållet i medierna huvudsakligen är av negativ karaktär. Han menar att mediernas utbud knyts till de mäktiga koncernernas behov och intressen, och att mediernas utbud genomgår en allt större kommersialisering när ledande företag försöker stärka sin position på marknaden för att nå högre vinst. Detta gäller i första hand i USA där McChesney har sin utgångspunkt, men detta tycker jag även är någonting som vi alltmer kan se i Sverige. Jag tror att det blir allt viktigare för medborgarna att se på medierna med kritiska ögon. Som de flesta andra drar man snabbt paralleller till Bonnier-koncernen, med grund i Albert Bonniers Förlag och äger bland annat Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri och TV4-gruppen m.fl. (Wikipedia.org)Inte skulle Bonnierägda medier publicera någonting som skulle få Bonnierkoncernen att framstå negativt. Inte heller skulle böcker från andra bokförlag få någon plats i ett medium ägt av Bonnier. Varför skulle det? Bonniers kan här maximalt utnyttja sin position som ägare. Det här är väl ingenting som man kan förhindra, eller?
Berlusconi och Bonniers är bara två exempel på medieägare som har kommit att ha möjligheten att styra innehållet som vi får ta del av genom medierna. Som jag tidigare nämnde tror jag att det blir allt viktigare för oss att vi kritiskt ser på medierna och förstår att innehållet som vi får ta del av faktiskt är styrt från ägarna. De kan ha stort inflytande över innehållet och vinkla det på det sätt som de själva önskar, allt för att bli så lönsamma som möjligt. Egentligen är det ingenting konstigt med det här, alla företag arbetar ständigt för att bli så lönsamma som möjligt och det sätt som mediekonglomeraten arbetar är enligt mig väldigt smart. Visst, det har kommit att påverka mediernas innehåll, men jag tror inte att det är detta som konglomeraten har varit ute efter från början. De tar vara på de möjligheter de får och gör allt för att tjäna pengar. Men jag tror även, i likhet med McChesney att fokusen på att vara så lönsamma som möjligt kan föra med sig negativa aspekter såsom att det skadar vårt demokratiska samhälle. Det är trots allt medierna som förser oss med dagliga nyheter och som påverkar vad vi tycker och tänker. Medierna har ett stort ansvar och det är någonting som de verkligen måste ta tillvara på.
Maria Boo
Mem 07
Litteratur:
McChesney, Robert W. (2001) All makt åt medierna – eller ge folk vad folk vill ha, Bokförlaget DN, Stockholm
