Svenskens rätt till allmänna handlingar
Tillsammans med yttrandefrihet är informationsfrihet en grundläggande frihet och rättighet enligt regeringsformen. Detta var huvudpunkten för Eva Jönssons föreläsning, informationsfrihet där hon även diskuterade offentlighetsprincipen och svenska medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar.
Informationsfrihet innebär att alla människor har rätt att få tillgång till allmänna handlingar och enligt offentlighetsprincipen, som är ett centralt inslag i svensk demokratisk tradition. Då det generellt talas om offentlighetsprincipen rör det i första hand reglerna om handlingsoffentlighet. Jönsson berättar att myndigheterna har en skyldighet gentemot medborgarna att lämna ut allmänna offentliga handlingar. Dock finns det, trots denna skyldighet mycket att tänka på innan en myndighet är villig att lämna ut en handling.
Vad är egentligen en allmän handling? En handling enligt grundlagen kan skapas och förvaras i vilken teknisk form som helst. I lagen framkommer det att reglerna för offentligheten ska tillämpas på att medier för lagrad information, här är det tillgängligheten till dem som avgör. (Olsson, 2006) För att en myndighet ska vara skyldig att lämna ut handlingar så måste denna handling vara allmän och offentlig. En förutsättning är att handlingen förvaras på en viss myndighet för att den ska räknas som allmän (Olsson, 2006). Dessutom måste dessa handlingar vara förvarad och inkommen eller förvarad och upprättad. Att en handling är förvarad innebär att myndigheten har handlingen tillgänglig. En handling är inkommen då den har anlänt till myndigheten och blir då allmän (Olsson, 2006) En upprättad handling ses som allmän först då den antingen har justerats, slutbehandlats eller expedierats. Om handlingen uppfyller dessa krav ska myndigheten lämna ut den. Dock finns det fortfarande vissa begränsningar då en allmän handling kan ses som hemlig och vara belagd med sekretess. Vad som är sekretess är enligt Jönsson en tolkningsfråga och möjligheten finns att få ut en allmän handling genom att låta myndigheten göra en sekretessbedömning.
Olsson (2006) menar att det är viktigt för varje svensk medborgare att rätt att ta del av allmänna handlingar eftersom det gynnar ett fritt meningsutbyte i samhället, men att det trots detta finns vissa inskränkningar i lagen. Sekretess gäller exempelvis rikets säkerhet, det allmännas ekonomiska intresse och den centrala finanspolitiken etc.
Jag kan förstå att det är en klar fördel för exempelvis en journalist att vara medveten om hur det fungerar då man vill ta del av vissa handlingar. Det kan underlätta arbetet betydligt om det står klart för en exakt hur man ska gå tillväga för att få ut en handling från en myndighet. Dessutom är det viktigt som medborgare att veta att man faktiskt har rätt till vissa handlingar, men även att veta bakgrunden till varför man till exempel inte får ta del av en viss handling. Detta är fortfarande till viss del en rörig djungel för mig, men jag förstår att vara insatt i svenska lagar kring informationsfrihet, tryckfrihet, yttrandefrihet, sekretess m.m. är en värdefull tillgång i arbetslivet.
/Maria Boo
Mem 07
Litteratur:
Olsson, Anders R. (2009) Yttrandefrihet & Tryckfrihet Handbok för journalister, Studentlitteratur AB, Lund
